Jag saknar han

Hej!

Jag saknar, saknar honom. Om det ens är möjligt, det vet jag inte? Jag har ju aldrig träffat honom. Hos mig så känns det äkta ivf, det gör det. Fjärilar i magen, jag blir dizzy i huvudet & jag vill bara springa runt, runt, runt! 😍 

Jag kommer ju att sumpa det här, det vet jag, det vet ni. Det är inte helt lätt att på något sätt öht, att ha med mig att göra. Ovanpå det så är jag Bipolär & har Borderline. 

Jag gav upp en gång. Det som hände var att jag kände för mycket så jag visste inte vart jag skulle ta vägen.  Jag gav upp. Jag skrev ungefär "Vad ska jag göra då, när jag tycker om dig så mycket att hela min värld bara snurrar?" Jag fick till svar; inte ge upp ivf.

Jag fick ett mental breakdown. Mina känslor alltså.. Har jag några Borderline-Systrar här?  Jag har länkat två av mina inlägg på bloggen; hur jag fungerar när jag går upp i mani, & hur jag fungerar i min Borderline. 

Jag lägger alla kort på bordet, jag är för gammal för något annat. Jag måste dra i handbromsen emellanåt, det vet jag. Jag vet att jag inte kan köra på i 110, för att det kan leda han bort från mig. 

Ledordet är balans - det där jag inte har.

Kommentera här: