”Vänner”

Hej!

Jag är kvar här på avdelningen. Jag fick en ny medicin inatt; Nitrazepam. Jag har haft både uppvak & gått i sömnen. Min filt låg inne i badrummet + att jag har vaknat när jag står framför min rumskompis säng. Uh! Men jag var orolig inför min nya medicin så det kan ju ha en ganska så stor roll i min oroliga sömn som var inatt. Ett nytt försök inatt helt enkelt. Jag tog min Stilnoct samtidigt som min Nitrazepam för jag var orolig för att jag inte skulle kunna sova på min Nitrazepam. Jag tycker att min Stilnoct är en trygghet för jag vet att jag somnar på den. Ja men det gjorde ju i sin tur att jag inte hade den här Stilnocten när jag vaknade på natten 😓 Ja så min sömn blev väl än sämre än vad den hade behövt att bli. Om jag är kvar på avdelningen inatt så får jag göra ett nytt försök. Ja men Sköterskan sa att Nitrazepam gör att jag behåller sömnen under natten, men jag tror att den är en insomningstablett. Men det är inte jag som är Sjuksyrra, så hon har säkert rätt.

Jag mådde sjukt dåligt igår, och det gör jag idag med. Det är sjukt jobbigt att gå igenom det här ensam. Ska komma ihåg det när jag kommer ut för det är bara en som har erbjudit sig att hjälpa mig. Hon är inte ens en nära vän, men hon är medmänsklig. Rent spontant så känner jag att; vilken tur att jag köpte med mig cigaretter, liksom utifall! Jag hade "ej ut" tills jag fick träffa avdelningsläkaren. Det hade varit en mardröm att både må skit & vara utan nikotin. Jag tänker liksom på dom gånger som jag har hjälpt mina vänner, sen får man ingenting tillbaka, när man behöver dom som mest. Jag hoppas dom håller sig långt borta från mig när jag kommer ut, ni vet vilka ni är. Jag är inte direkt förvånad, men ändå. Jag vet ju hur jag hade agerat om en vän till mig insjuknade. Då blir man ändå lite överraskad när ens vänner absolut inte är likadana. Det är inte så jävla svårt att fråga: "Behöver du någonting?"  🖕🏻Vardågoda🖕🏻

Jag mår som sagt skit idag, jag ska be om en Oxascand. Jag fick ta 20 mg igår, men idag ska dom rådda med Läkaren först. Suck säger jag bara. Får se vad jag får istället eller om dom höjer eller vad dom gör. Kanske får jag ingenting, nej jag vet inte. Får jag Attarax  så skjuter jag mig själv 😡🔫 Jävla antihistamin. Får säkert det, vilket jävla bryt jag skulle få. Ja men jag mår skit, har lust att skicka luren i väggen 💣 Jag måste gå ut idag & köpa cigg vilket känns så jävla bleh. Otrevlig som fan är jag, både mot dom intagna & mot personalen. Jag försöker att lägga band på mig, jag försöker att bete min som folk men det är inte helt skitlätt. Noll impulskontroll ovanpå det.

Nu ska jag försöka få tag på Sjuksyrran så att jag får en Oxascand  sen ska jag ta en dusch & gå till affären i det här skitvädret.



1 Milla:

skriven

Lite funderingar, som vanligt. ;) och som alltid, mina funderingar och frågar syftar inte till att vara taskiga, jag försöker bara förstå. Med kärlek!

Ang dina vänner, hur tycker du att dom ska göra när du är inlagd? Jag vet att man gärna dömer efter egen måttstock ”jag skulle aldrig/jag skulle ha funnits där hela tiden”. Jag tänker bara utifrån att alla brottas med sitt. Familj, barn, studier, arbete, den där j-a tvätten varje vecka, sjukdomar osv osv. Jag tänker bara att det ganska är att förvänta sig för mycket av vännerna? Även om ett ”kan jag göra ngt” inte kostar så mycket. Hänger du med i vad jag försöker att få fram? Att våra förväntningar på andra ganska inte är på en rimligt nivå?
Kämpa på nu Petra! Finns på messenger om det är ngt du inte vill ta här ❤️

Svar: Hej Milla ❤️ Jag tror att man kan önska olika form av hjälp, av olika personer.
Obscene

Kommentera här: