Psyk är på mig + avslutade med han

Hej!
 
Jag är lite uppskruvad just nu, eller ah..har varit i några dagar. Jag har så mycket tankar, och dom går så jävla fort! Jag måste ha hörlurnarna på mi 24/7 för att överrösta tankarna. Jag orkar inte höra vad jag tänker. Jag hinner inte tänka klart en hel mening innan det kommer 3 nya tankar. Jag älskar att vara manisk men det här är en baksida utav det. Jag kan inte prata med någon för det stör mina tankar, kan inte koncentrera mig om jag får en enkel fråga, för tankarna tar över. Måste blunda, och tänka, tänka. Försöka att tänka bort tankarna, men hur då? Dom är ju inuti mitt huvud. 
 
Jag hade min DBT i fredags. Jag hann väl vara där inne i några korta minuter, sen säger hon:
 
1. Jag ser på dina ögon
2. Jag ser på ditt leende
3. Jag hör på ditt skratt..
 
..att du är manisk
 
Happ.
 
Hon började prata om att jag bör ta min Zyprexa/Olanzapine. Ville inte alls. För där & då mådde jag så himla bra. I'm on the top of the world! Ingen ska få ta ner mig härifrån.
 
Jag sover inte så bra, inte alls bra asså. Men jag behöver inte sömnen. Jag minns inte sist jag åt, men det var väl ungefär 1-2 veckor sen. Men jag behöver inte maten.
 
Öppenvården har propsat på medicin, men jag har tackat nej. Jag var ute och sprang igår. Var tvungen att springa ifrån alla jävla tankar, men det går inte. Dom sitter i mitt huvud. Här hade jag en överenskommelse med Öppenvården om att jag ska ta min medicin klockan 20. Så jag hade 40 minuter på mig där jag kunde springa. Sen var jag tvungen att ta min medicin klockan 20. Jag skulle inte bara ta den, jag skulle oxå meddela Öppenvården om attjag hade tagit den, och när jag hade tagit den. Men som sagt, jag fegade ur. Fegade ur? Jag sket i att ta medicinen helt enkelt. Vi får se hur den här veckan blir, kommer ju bli as-nice :) Det värsta är ju, att jag träffar just den här, och 2-3 andra Psykologer, redan på tisdag igen. Jag hade ju individualterapi nu i fredgas, och enligt planeringen så ska jag träffa henne på fredagen igen. Men den tiden är ombokad till tisdag. Minns inte om det var innan eller efter tisdagsgruppen. Bleh!
 
Vi kan hoppa över till den här killen som jag pratar med. Han kastade mig inte, lucky me! :) Men jag har tappat intresset. Alltså.. Det här med att bara försvinna upp i rök i 1 dag, kanske 2 dagar. Fullt upp? Det kan man ha ibland, det är bara så det är. Jag vet inte mer er, men jag köper det inte när det upprepar sig, hela tiden. Alltså hela tiden. Han jobbar & han har 1 barn, bara det kan göra så att tiden blir knapp. Men. Jag tror mera på ointresse.. Han har skrivit så sjukt långa sms till mig, emellanåt. Sen förvinna i vadå, 1-2 dagar. Det är inte nåt snack om att vara upptaget. Det är 2 saker:
 
1. Prioriteringar
2. Totalt jävla ointresse. 
 
That is what it is, ingenting innat! Så igår skrev jag ett långt sms till han ihår:
 
"It ain't my business men ärligt talat. Från det som du visat från din sida så är du en bra man. En man ska använda mjuka och trevliga ord, och sen stå för det. Blir det missförstånd så ska man reda ut det och det är onödigt att "försvinna" så som du gör. Jag vet inte om ens om du lever. Du representerar en man. Jag dömer absolut inte dig men jag ger dig öppen naseeha. Man beter inte sig så som du gör. Det är omänskligt att hålla på som du gör nu. Du är en bra människa innerst inne. Vi känner varandra, endel. Du som man ger mig en bild av hur en man är. Så se till att bilden du ger är Vad tror du jag tänker om du fortsätter såhär? Tänk om min vän. Sånt här kan leda bort från mig. Du får lacka på mig om du vill nu. I couldn't care any less. Man får be om space, men jag blir ärligt talat väldigt ledsen av du bara "försvinner". Mena vad du säger, eller förbli tyst. Man måste inte alltid hålla med andra men man behöver inte vara dum mot andra.

Jag tackar för mig & kliver av här.
Hoppas att du tar med dig dessa ord till din nästa.
 

 Jag lämnade där asså.