Både det ena & det andra

Hej!

Jag ser din/dina kommentarer men det är någon bugg [eller något] så jag kan inte godkänna dom via mobilen, jag svarar dig/er när jag har startar upp datorn ❤️

Jag vaknade av alarmet imorse, klockan 05. Hur pigg som helst i 2 minuter sen slumrar jag på soffan tills Malcolm ropar 05:30. Han vill vara hemma med Mamman idag så visst får han vara det ❤️ Vi somnar om sen vid 11-12 😴

Jag mådde så sjukt dåligt igår. Det var en person som sa en specifik sak vilket verkligen gjorde mig ledsen. Ventilerade om det, och personen sa att det förmodligen var för att provocera, men det var ett övertramp. Det var med uppsåt att skada. Jag mådde lite bättre efter att jag hade fått ventilera och fått påståendet dementerat. Hjärnan kan spela en ett spratt & man kan ganska så lätt tro på något som någon annan säger. Man börjar misstro sig själv & tvivla på sin förmåga. Jag mår fortfarande sjukt dåligt, men jag får såna korta glimtar av att: "Nej, det är faktiskt inte så.." Dom varken kommer ofta eller varar länge men jag får små stunder då jag vet att jag gör så gott jag kan med dom medlen jag har och det är tillräckligt.

Min "relation" med han känns mer som att det går negativt än positivt. Jag vet inte vad det är, men det känns inte helt bra. Jag kan alltså inte sätta fingret på vad det är, och kan därför inte göra något åt saken för den delen heller. 

Jag känner mig bra med Malcolm hos mig. Utan barnen så känner jag mig otroligt självdestruktiv och jag är [ganska så] säker på att nästa barnlediga tillfälle kommer att innebära både det ena & det andra. 

(null)




Nu kör vi 100% ända in i kaklet!

Vilken dag igår! Det var som alla dagar men skillnaden var väl att någon & jag var hemma hela dagen båda två 😭 Jag gjorde även det stora misstaget att prata med honom igår kväll. Irriterad var jag till råga-tåga på allt, det blir sällan bra då. Jag var fortfarande glad & trevlig men på kvällen; not so much. Jag mår dåligt över att någon är arg på mig. Han säger att han inte är arg, men sedan jag har lämnat honom så har han 3 ord i sitt ordförråd till mig:

-Aa.
-Ne.
-Mm.

Visst, igår sa han: -Köp ostbågar. Men förutom angående hans ostbågar igår så har det varit dom här 3 orden som han har sagt, sedan jag lämnade. Det känns som rena rama terrorn. Jag är maktlös för jag kan inte rätta till dom fel som jag har gjort gentemot honom då han inte säger vad jag har gjort. Jag har eventuellt skadat på ett eller annat vis, och jag är inte bekväm med det. Alternativt så är han "bara" sur över separationen, eftersom att han säger att det inte är någonting. Jag önskar att jag bara kunde skita i honom och hans ilska/irritation men jag får ont i magen av att jag har gjort någonting fel. Jag får även ont i magen av att han kör Silent Treatment, det är hemsk att vara med om. Vecka efter vecka, månad efter månad. Jag vet inte ens hur längesen det var som jag avslutade vår relation. Vet ni, mellan tummen & pekfingret? 

Han skulle ju ändå inte ha några ostbågar igår, jag skulle bara handla dom. Det är väl skitsamma men jag skrev irriterat till han att jag kan gå ut om han vill sitta i vardagsrummet och äta sin ostbågar. Det kom av att han som oftast, inte alltid, men oftast, stänger in sig i sovrummet när Malcolm har somnat. Det är för att "han är trött/ska sova". Men det kan ju gå timmar innan han somnar, han kan ju ligga och flippra på mobilen i en evighet. Någon har aldrig varit nån som går och sover strax efter 21, det vet vi. Men det är bra med nya hälsosammare vanor, så visst.. Men han säger till mig: "Man får inte ens gå & sova.." Då känner jag mig ännu mer dum, för det är ju inte så jag menar! 

Han kommer ivf upp & jag frågar vad som är fel & jag frågar varför han är arg. Han står och hånflinar åt mig. Det här kommer att leda till en överdos för min del, det vet jag. 

Jag har ingenstans jag kan ta vägen. Min Lillebror, visst.. Men han är min Lillebror, det är jag som har tagit han om honom, inte tvärtom. Jag är Storasyster & jag bör klara mig själv. Vänner? Jag har inga vänner. Jag har vänner men inte på den nivån. Jag vägrar att sova hos olika män, osmakligt! *kräks* 

Jag kan inte vara här, samtidigt så kommer jag inte bort. Jag har frågat om han kan sova hemifrån. Det har jag inte frågat för att vara elak, det har jag frågat för att det tär att gå på varandra som vi gör. 

Varför ville han inte separera, varför sa han att han inte mår bra iom separationen..om jag är så hemsk? Det spelar ingen roll, vem som har gjort vad, vem som sa vad. Det här är ingen talangtävling. Det handlar om att man är schysst mot sina medmänniskor. Det handlar om att man ber om ursäkt, när man felar. Jag dömer ingen. Jag har felat, jag felar & jag kommer att fela. Det är inte det det handlar om. Men man kan vara schysst, man kan ivf försöka att få den här perioden av våra liv, att ivf vara human. Man behöver inte älska varandra, men man kan vara mänsklig. Jag tycker inte att det är för mycket begärt. 

Jag tycket att antingen så säger man:

"Vet du, jag är så arg för att du har gjort såhär & såhär.."

Jag har ingen chans till försoning när det inte görs, men det är vad Silent Treatment gå ut på. Han kan då heller inte bli ifrågasatt över sitt beteende, när han väljer att vara tyst. Det är oxå medvetet. 

Eller så är det faktiskt ingenting, men då kan man fan bete sig därefter. Man står inte och hånflinar, när man vet att det andra inte klarar av sånt.

Jag har försökt, men jag orkar inte mer. Jag kommer att köra 100% ända in i kaklet. Jag blir så sjukt självdestruktiv så jag bara längtar efter en fet jävla överdos. Min hjärna klarar inte mer, det känns som att min hjärna kommer att sprängas. På riktigt, min hjärna kommer att sprängas! 🤯 Jag vill bara skrika! 377 dagar since last cut, men jag skiter fan i! Knarka månne? Jag är för feg för att knarka, sen tycker jag att det är rätt WT. Om vi inte pratar om cannabis, jag älskar cannabis. Men egentligen; varför inte? Jag kan inte förstå; en människa som jag inte direkt behöver ha så mycket till relation till. Jag menar; inte mer än när det kommer till vårat gemensamma barn ❤️ Hur kan en människa påverka mig  mycket, psykiskt? Varför bryr jag mig ens? Jag behöver inte bry mig. Han har inte den största betydelsen i mitt liv, så hur kan jag tillåta han att fortsätta skada mig? Hur? Allt jag ber om är lite medmänsklighet, och när jag inte får det så tappar jag det helt! Fan vad livet vore lättare om man bara var helt jävla dum i huvudet.

Shopping

God kväll!

Jag försöker att blogga lite mer nu om dagarna. Jag vill skicka ut så mycket som möjligt så att jag helt kan lägga all kvällstid på era tips & förslag på ämnen. Jag känner mig nu på kvällen lite ur gängorna så vi får se vart det här inlägget barkar hän. Jag har fått min nattmedicin men lite grann ska jag väl hinna plita ner. Igår somnade jag ju inte av 2 Propavan + 1 Stilnoct + Zyprexa. Jag gick upp 23:30, om jag minns rätt, och fick 1 Imovane. Sen var det tack & godnatt 🤪 

Det är stökigt här på Avdelningen. Gap & skrik, svärord, utbrott, smäller i dörrarna, med mera. Det drar verkligen ner mitt mående. Men under dagen idag har jag mått lite bättre. Det har nog med visiten på stan att göra & framförallt att jag fick raka skallen. Jag gick som jag skrev tidigare till Studio Speculo. Jag trodde att det var min Frisör som skulle raka mig, men det var en helt annan där. Jag fick ju bokningen på sms och då stod det ett annat namn 😳 Det gav mig en sån otrolig ångest. Tankarna kom att min Frisör inte tycker om mig, har någonting emot mig. Såna tankar bara malde i mig. Men när jag kom dit sen så såg jag att hon var upptagen med en kund, så det kunde ju vara därför. Hon småprata lite och var så trevlig så tankarna kunde jag släppa lite grann, ganska så snart. Jag tror hon hette Ida som rakade mig, om jag inte missminner mig. Jag har ju givetvis raderat sms:et så jag kan ju inte se efter heller.. Men hur som. Den här Frissan var ju jättebra, gud så noga hon var! 🙂 Först rakade hon skallen, sen tvättade hon håret, som jag inte har 🤪 Sen rakade hon igen. Så det kändes jättebra att gå till henne. 0.25 millimeter var det kortaste som hon kunde raka och det är ju helt klart godkänt 👌🏻 

Vad har jag mer gjort idag? Inte mycket alls faktiskt.. Ätit, ätit & ätit. Pratat lite med dom andra patienterna. Jag har ju 2 styckna som jag umgås med här, dom är underbara båda två ❤️ 

Imorgon så ska jag ner till matmarknaden med Pappa 🙂 Jag ska äta langos [älskar!], och en nutellavåffla 😋 Måste orka båda så jag försöker redan nu peppa mig själv! 😂 

Jag köpte 2 bh:ar idag från H&M, för små. Så jävla irriterande! 😡 Så dom ska jag lämna tillbaka imorgon. Beställde på nätet istället. Jag blir sjukt stressad nere på stan eftersom att det är extra mycket folk nu iom matmarknaden. Men jag förstår mig inte på storlekarna på bh:arna.. Jag trodde att jag hade 80 A. Men jag har ju givetvis blivit fetare så jag måste ha 85 A. Men 85 finns inte i..A 😳 Alltså på riktigt, varken i butiken eller på nätet. Minsta efter 85, är B. Det är helt sant. Finns det någon som kan förklara detta fenomenet för mig? Jag går upp i vikt överallt..förutom tittsen. Jag måste ha A-kupa! Ja men då beställde jag väl 85 B på nätet då, så får det se ut hur fan det vill då. Alla stora har inte stora tuttar, endel är faktiskt helt platta 🙋🏼‍♀️ Men om mina BH:ar har någon sånär passform så blir jag nöjd. Annars så får jag väl fylla ut med strumpor eller nåt 😂 Men jag tror att jag kommer att älska dom här bh:arna, för ingen av dom har bygel [jag hatar bygel!]. Utan dom här bh:arna är utan bygel, men med push upp. Det fanns inte på min tid. 85 B - vi testar 

Jag har oxå beställt 3 par shorts idag + en kjol. Får man se om man kommer i något utav det 😳