Jag vill verkligen inte gå ut!

Hej!

Jag sov faktiskt till 06 idag, med ett uppvak. Jag har min DBT idag, har inte tid. Jag har inte gjort min hemuppgift, nope. Jag får väl bära hundhuvud för det. Jag ska hitta till bussen, jag har sett hållplatsen nånstans här men jag minns inte vart. Det är  jobbigt att inte hitta så ni anar inte. Jag bara irrar omkring, vet inte ens om jag går åt rätt håll. Jag har ivf hittat till mitt förråd, och till soprummet. Förrådet låg i samma hus, soprummet låg en bit bort. Hittade först ett annat  soprum, var en där inne som jag frågade om jag var rätt. Hon visade mig ett som var närmre. Tackitack 🙏🏻  Ja men jag ska först hitta till busshållsplatsen, sen ska jag hitta hem från busshållsplatsen oxå 😓

Det dryga med att plocka upp är allt som ska tvättas/diskas upp. Man måste vänta tills tvätten är torr, och till att diskmaskinen har gått klart. Jag törs inte köra allt i torktumlaren. Krymper mina kläder en millimeter så är det kört! 😂 

Det svåraste att vänja sig vid när man har flyttat, tycker jag ivf är att duscha i "någon annans" badrum. Det känns som att jag aldrig ska vänja mig, men det gör man ju. Jag har känt likadant, vid varje flytt. 

Jag har packat upp många lådor & säckar så jag kommer in bra i Tuva & Lovis rum [där allting står]. Jag kommer åt varenda låda & säck nu. Så jag har hittat flera lådor som jag kan ta idag. Alla lådor kan jag ju inte ta förrän barnens rum är iordning. 

Jag är väl hemma från min DBT vid 12:30. Ah sen ska jag hitta hem oxå, så vem fan vet när jag är hemma 😜 Jag hoppas inte att jag behöver vila, utan att jag kan köra igång direkt  när jag kommer hem. Jag blir  trött av terapin, inte minst av gruppterapin. Vi sitter & lyssnar från 09:30-11:45. Vi pratar ju oxå, men det är ibland mer, ibland mindre. Ja men jag blir hjärntrött alltså, det känns som att min hjärna ska sprängas 🤯 

Jag behöver köpa ny dusch med längre slang. Men jag har inte råd. Jag vet inte vad det kostar, men jag har inte råd. Ah det är väl egentligen ingen prio 1.

Det regnar & blåser ute. Jag har verkligen ingen lust att gå ut idag, men jag måste. Jag är snart klar med min DBT, vet inte hur lång tid jag har kvar men det är inte långt kvar. Vi är i en modul nu, och jag har en kvar. Jag minns inte hur lång en modul är men jag har för mig att en modul är mellan 4 & 8 veckor. Jag skulle vilja hinna klart innan jul, inte behöva vänta på juluppehållet. 

Jag vet inte om DBT:n har hjälpt mig riktigt. I vissa lägen har jag väldig nytta av mina färdigheter, inte minst nu innan & iom flytt. Ja dessförinnan oxå, det har hjälpt mig något så otroligt mycket. Men jag gör ju fortfarande dumma grejer. Jag antar att alla får bakslag. Jag måste faktiskt fundera innan jag uttalar mig om & hur DBT:n har hjälpt mig eller inte. 

Jag är utskriven!

Hej!

Klockan är 19:06 & Malcolm somnade precis här i soffan. Ja vi sover oftast i soffan, bäddar den riktigt mysig ❤️ 

Jag sov hemma själv natten till idag. Det gick jättebra & det fanns ingenting att klaga på, tvärtom. Jag minns inte vad jag gjorde, men det var väl för att jag inte gjorde så mycket. Jo! Jag körde 2 maskiner med tvätt. Vad gjorde jag mer? Jag åt, mat. Sen köpte jag 3 Bountys för 20 kr 😋 Vafan, jag ser nu att jag har ju redan skrivit om det här! 😡 Men guuu’va bra minne jag har 😂 

Jag skriver från det att jag åkte upp till Avdelningen. Jag var väl där 09:30, rond/rapport brukar vara klara vid senast 10 men nu var nog klockan strax efter 10. Ah ni vet när man väntar på nåt: ..tick..tock..tick..tock.. 

Men jag var först in på Läkarbesöket ✌🏻 Vi var så jävla taggade jag & mitt "team" så vi kramades och sprang dit.. då är ju inte ens avdelningsläkare där 😳 Vi ba’: Meh, nehe.. *fattade noll* Det blev så stumt 😵

Ja men det dröjde inte många minuter tills vi fick komma in till Avdelninngsläkaren. 

-Wow! Alltså vilken tjej! Du ser fantastisk ut! Nåt sånt sa min avdelningsläkare 🙂 

Jag sa att jag är där för ett utskrivningssamtal. Hon nickade och knapprade på datorn. 

Hon har ju gjort medicinändringar. Alltså tagit bort endel mediciner, lagt till endel mediciner, sänkt någon medicin & höjt någon annan. 

Jag är inte riktigt trygg i det. För hur många gånger träffade jag min avdelningsläkare under dom veckor som jag var där? Kanske 2 gånger,  max 3. Jag föredrar när min Överläkare från Öppenvårdern, ändrar i mina mediciner. Hon har känt mig i 8 år, minst. Hon vet hur jag fungerar, inifrån & ut. Jag undrar lite över en medicin som avdelningsläkaren satte im: Mirtazapin. Jag har haft den förut men vi tog bort den av någon anledning. Varför sätts den igen? 🤔 Som jag trodde; Antidepressivt. Den har vi tagit bort förut, min Överläkare tog bort den om jag minns rätt för att jag inte kan äta antidepressivt, pga blir manisk. En skjuss rätt upp i mani. Men jag bråkade inte om det utan jag tar det med Öppenvårdenvården sen. 

Jag fick ju inga Anafranil-behandlingar av den anledningen, eftersom att jag går upp i mani. Men Mirtazapin 👌🏻 Jag förstår inte heller någonting. Grejen var ju att jag ville ha Anafranil-behandling som första val. Men dom ville ge mig el-chockerna direkt pga att Anafranil är antidepressivt. Men nu blev det inga elchocker, jag hade en jävla tur! 🙏🏻 Pappa är  jävla lättad! 
 
[jag förstår att Mirtazapin kan ha satts in i en låg dos]

Får se mina vänner om vi möts upp i det blå nu ☝🏻

Avdelningsläkaren frågade vad som har hjälpt till mitt bättre mående. Jag svarade "min" Skötare, vi har pratat massor. Hon validerar mig. Hon förstår liksom. Sen har jag gått emot känslan; gått ut. Ibland till Sveaplan, ibland till stan. Jag har träffat en vän. Jag har sovit hemma med Malcolm ❤️ Och om man tar allt det här så blir det en ganska så bra knuff i rätt riktning. Avdelningsläkaren höll med om det. No el-chocker needed ☝🏻 Just det sista höll hon kanske inte med om men hon var glad för min skull med mitt mående.

Avdelningsläkaren la in mina nya medicinändringar i min dosett som kommer akut till Apoteket, om ca. 2 dagar. Jag sa ifrån om Oxascand, den har inte behövts dom här dagarna och behöver jag så hör jag av mig till Öppenvården

"Så.." sa min Avdelningsläkare & jag tog alla i hand även nu påväg ut, & tackade så mycket.

Sen dansade jag mig hela vägen till allrummet där jag sa att jag får åka hem, bara jag får mina mediciner delade som ska komplettera dosetten som jag har hemma, tills nya rullen kommer på tisdag-onsdag.

Jag fick mina kompletterande mediciner, sen dansade jag mig ut därifrån 💃

Jag skrev till Pappa & Mamma direkt att jag var utskriven! 👋🏻 Fy fan vilken lättnat.

Jag har aldrig varit rädd för Läkarna på avdelningen. Men sen det här med att dom ville ge mig el-chocker i hjärnan.. My god! Jag har inte ens vågat Googla för att mer förstå vad det är, så jävla rädd var jag! Nu är jag fri, nu ska jag läsa på, både för & nackdelar. Sen hoppas jag att jag aldrig behöver sätta min fot där igen. Börja jobba med Öppenvården istället, i tidiga tecken. Så som det ska vara. Jag grät ju nästan oavbrutet under hela min vistelse där, jag vet egentligen inte vad som vände mig men jag kan tänka mig; medicinändringar [varför inte vänta in den innan ECT?!], mina kommentarers från er har lyft mig oerhört!, samtal med "min" Skötare, promenader både till Sveaplan & stan. Men framförallt samtalen från mina barn! ❤️ 

Depression = Lägg till aktiviteter
Manisk = Ta bort aktiviteter 

Det är självhjälp.

"Min" Skötare skulle ju ha jobbat igår, och jag liksom bara antar att hon skulle ha gått med mig på mitt utskrivningssamtal då. För att jag alltid ber henne göra det liksom. Men! Vad händer? Planeringsdag på Förskolan så hon är ju givetvis hemma. Fick panik! Ingen på avdelningen varken känner mig eller förstår mig som henne. Men nu var det som det var. Och en Sjuksköterska frågade mig om hon fick följa med. Visst fick hon det, hon är snäll.

Om jag inte redan har skrivit det så sa avdelningsläkaren:

"ECT-behandlingen som vi var överens om, den bröt du.. 🙂"

Jag: "Kanske jag gjorde.. 😜"

I sista stund. Tänk att jag var 10 minuter ifrån att rullas ner till ECT:n och få en behandling, som jag knappt vet något om! För att jag inte vågade läsa för att jag tyckte att behandlingen redan var så jävla otäck. El-chocker i hjärnan! 

Jag skrev till Pappa det lilla jag visste:

"Först sätter dom en kanyl & sprutar in ett medel som gör att man blir torr i munhålan.
Sen sprutar dom in sömnmedel.
Efter det sätter dom någon någon skena mellan tänderna så att jag inte biter sönder mig.
Sen ger dom mig el-chocker i hjärnan tills det framkallar ett krampanfall".

Pappa, alltså han fick PANIK! Han skrev nej, aldrig, han ringde mig & han skrev Pappa är OROLIG NU! 

Mamma: Vad skönt med en liten omstart 🙂

Där har ni skillnaden på min Mamma & på min Pappa

Jag hörde Pappas ekande ord sen dess hela tiden. 10minuter innan: Never in my life! 

Jag vet att många har genomgått ECT med bra resultat, det är det ända som har presenterats för mig. Det är DEN! Jag tror även att endast 2 biverkningar:

*Minnesbortfall
* Huvudvärk

..är B-U-L-L-S-H-I-T!

F.ö så går inte minnesbortfall & DBT hand i hand.

Aaand: dom flesta av er vet redan hur kasst mitt minne är! 😏

Jag sa: Fuck This Shit! Sen gick jag & hämtade Malcolm klockan 15 ❤️ Aweseomeness!

(null)

Hoppas på nattpermission

Hej!

Jag har varit uppe inatt igen, as usual. Efter någon timma så frågade jag efter en Nitrazepam, somnade väl om vid 04. Gissa vem som oxå kom upp inatt & satte sig bredvid mig? Gissa vem som kom upp nu på morgonen och satte sig bredvid mig? Zackly! ✖️ Jag försöker att koncentrera mig på mitt kaffe & min blogg. Men det är svårt att skriva när någon pratar med en 😓 Prova så får ni se.

Jag har min DBT idag, individualterapi. Förra individualterapi gick jag inte på, inte på gruppterapin heller. Jag mådde för dåligt helt enkelt. Det får jag väl skit för idag.. Då får det vara så. Det är inte helt skitlätt att duscha, klä på sig och bara ge sig iväg när man mår dåligt. Endel förstår det, andra inte. Idag ska jag ivf till DBT:n klockan 11:15. 

Vi äter frukost vid 08, sen ska jag hoppa in i duschen. Jag går väl härifrån vid 10:40 ungefär. Det är inte långt till stan men jag är en sån som aldrig kommer försent, jag vill vara ute i god tid. Jag ska ju anmälan mig i receptionen oxå. Jag kan flippra med mobilen tills Psykologen kommer ut och hämtar mig. 

Jag har bett om att få sova hemma inatt, det ska dom ta upp på ronden. Såhär spontant så tycker jag att det inte borde vara ett problem, jag har ju redan permission, dock inte nattpermission..men varför inte, egentligen? Malcolm är hemma med ögoninflammation så prio 1 är att åka och hälsa på han & hans Pappa ❤️

Jag måste packa hur som. Får jag inte nattpermission så åker jag på dagpermission, så packas behövs hur som. Jag packade massor när jag åkte hem igår. Jag får skjuss hem av S när jag blir utskriven, men eftersom att jag packar med så mycket som möjligt hem, så hoppas jag att jag kan klara mig hem utan att be om skjuss 🙂

Nu måste jag ut & röka,
innan jag får bryt 🤬