Jag måste bli utskriven idag, måste!

Hej!

Jag satt med ett blogginlägg 2-3 gånger igår kväll, det blev vara blaha av det så jag raderade det nu imorse. 

Jag har vaknat 2 gånger inatt, ena gången tog jag en Imovane och somnade snart om. Vaknade sen igen, vet inte vad klockan var men 03? Jag somnade om då med.

Nu är klockan 04:58 och jag vaknade för en halvtimma sen, gick alltså upp vid 04:30, as usual. Jag la mig som vanligt igår, vid 21-22.
Jag är ju ingen kvälls/nattmänniska. Jag är definitivt en morgonmänniska, jag älskar lugna mornar med en kopp kaffe ❤️ 

Min nattpermis har gått bara bra 🙂 Tänk om jag hade varit på avdelningen nu, då hade jag fått vänta 1 timma på morgonkaffet. Bara det känns som en frihet, jag kan dricka kaffe när jag vill. Jag hade nu setat i deras kalla fotölj och väntat, och väntat, och väntat på att klockan skulle bli 06 och kaffevagnen körs ut. Har jag otur så hinner jag få huvudvärk, abstinens. Uh! 

Nu sitter jag nedbäddad med en stor, bylsig filt, tv:n är på, lite i bakgrunden. Jag har det ganska så mysigt 🙂 

Jag var uppe så tidigt så det blir en  ganska så lång morgon, en lugn lång morgon ❤️ Jag ska duscha, funderar på att måla naglarna, vi får se.

Apropå naglar. Jag hade ju alltid acrylnaglar förut. Hade inte råd att ta bort dom så jag har låtit dom bara växa, har klippt ner dom and so on. Allt är borta förutom på lillfingret, där är det liiite kvar. Irriterande? Ja. Men jag funderar på att måla naglarna. Har typ bara gamla, sega nagellack. Alla är inte gamla, men sega ändå. Kass kvalité! Vi får se hur jag gör. Tid finns..

Jag ska sminka mig idag. Jag har gjort det på mina senaste permissioner, eftersom att jag har mått bra. Men jag ska sminka mig lite lagom bara. Vet ni? Jag har fått en finne på läppkanten. Det gör så satans ont! 😭 

Jag undrar hur Läkarsamtalet går. Jag ska vara på avdelningen klockan 10, sen ska dom försöka få in mig tidigt. Jag har önskat ett utskrivningssamtal. Jag önskar  att "min" Skötare är där & att hen följer med mig in på samtalet. Det gör hen alltid, men visst..det kan komma  saker emellan. 

Jag ringde nyss upp till avdelningen, och "min" Skötare jobbar inte idag. Det här är K-A-T-A-S-T-R-O-F! 😭 Jag känner separationsångest och jag känner mig övergiven. Jag förstår ju att det inte på något sätt är riktat mot mig men det är svårt att styra över sin ångest. Vem fan följer med mig på Läkarsamtalet nu då? 😳 Jag ska ta det lugnt, det kommer att gå bra & allt ordnar sig. Vad tror ni, blir jag utskriven idag? 🤔

Jag har ju både slutat att snusa & röka. Jag vape:ar ju istället. Men på avdelningen  så får man inte använda vape:a. Skötarna vet inte vad det är för vätska både i & den man har med sig. Dessutom så kan man krossa glaset & göra illa både sig själv & andra. En säkerhetsgrej helt enkelt. Så jag har ju fått röka dom är +2 veckorna som jag har varit inlagd 🤢 Det smakar ju inte direkt bra, och det luktar rätt illa. Men what  to do?  Att snusa har inte varit ett alternativ, då jag har svårare att sluta snusa än att sluta röka. Jag har ju min vape, så jag lider inte utan cigg. Nu var det  längesen som jag snusade oxå, så jag har inget sug där heller. Jag har inte rökt en ända cigg sen jag kom hem så det är bra. Men eftersom att jag har rökt under tiden som jag har varit på Slutenvården, så har jag fått en sån rökhosta. Då i början när man börjar vape:a igen, så kommer den här rökhostan, men det har så gott som försvunnit nu, vilket är skönt.

Jag måste tacka. För 2 [två!!] vänner/bekanta har under min tid i Slutenvården frågat mig om dom kan göra någonting för mig. Det är E.J & J.D.P ❤️ 2 fantastiska vänner/bekanta som faktiskt, har kollar av så att jag har allting som jag behöver. Jag är så otroligt tacksam och det kostade er ingenting. När det väl krisar & livet blir tungt, då står dom riktiga vännerna stadigt & håller i medans jag står i blåsten. Jag har tänkt på er medmänsklighet, varje dag. Tack för att ni är dom underbara människorna som ni är! Jag skulle göra detsamma för er, alla gånger. Det har ni garanti på! ❤️

Tack till varenda en av er som piggar upp mina dagar med lyckönskningar & varma kramar! Ni vet väl att jag inte klarar dom här tiderna utan er? ❤️

Tack till Grannen som har erbjudit sig att hämta mig, du är så jävla snäll! ❤️

Nu får ni hålla tummen hårt för mig, för jag blir förkrossad om jag inte får hämta Malcolm i eftermiddag! 💔

Kan hon tvinga mig?

Hej!

Klockan är 10 & jag har precis kommit hem. Såjävlaskönt! 

Jag pratade med Tuva & Lovis en bit på vägen hem ❤️ Dom ville komma men jag sa att jag ska träffa Läkaren imorgon & att hon bestämmer när jag får komma hem. Jag hoppas ju  att jag blir utskriven imorgon 🙏🏻 Jag längtar något så otroligt mycket efter mina kiddos ❤️

Det måste bli ordning. Jag hatar att leva med Bipoläritet & Borderline. Upp & ner, in & ut på Slutenvården 🤬 Det är ingen trygghet för barnen, och det är hemskt! Det är därför som jag vill att barnens trygga punkt ska vara hos Papporna. För om det är det bästa för barnen, så är det det bästa för mig med ❤️ Självklart känner jag skam & skuld, konstigt vore det annars. Men jag vill få sagt att känner jag det hela tiden, då blir det inte hjälpsamt för mig. Mina barn har det bra, det är det ända som är viktigt. Jag hoppas att jag snart kan ha dom hemma. 

Jag hoppas på utskrivningssamtal imorgon. Känner lite press över att hämta Malcolm det första jag gör imorgon. Jag behöver inte, jag får vila upp mig här hemma. Men jag vill ha hem honom och jag vet att Någon vill jobba. Men Någon har sagt det att det kan vara så att jag kan behöva vila upp mig några dagar, hemma. Det ända jag längtar efter är att allt bara flyter på, som vanligt liksom. Men jag vet att jag borde skynda långsamt, annars? Annars kan jag snart vara tillbaka igen, och det vill jag inte. Jag vill vara hemma med de mina ❤️ Jag är i en svår sits med endel vägval som man gör klokt i att lista för -och nackdelar med.

Jag har knåpat ihop de här blogginlägget lite då & då. Jag började väl vid 10, sen har jag sovit en timma däremellan. Tvättat & hängt tvätt har jag gjort, ätit. Jag har pratat i telefon med en vän i 1-2 omgångar. Nu har klockan hunnit bli 14:38, men jag fortsätter 🙂

Jag funderade på om jag skulle ha Pappa med mig imorgon på mitt eventuella Läkarbesök. Jag tänkte på det här med att min Läkare ville ge mig ECT. Vad tycker ni? Jag vet liksom inte hur det fungerar, kan hon tvinga mig till ECT fast att jag är frivilligt inlagd?

Tillbaka, igen!

Hej!

Det är lördag & jag är tillbaka på avdelningen

Positivt: Jag har fått ett eget rum, med egen toalett då förstås 💩 I dom allra flesta fall så har man ju även en egen dusch/rum men inte jag då alltså. Men jag är  nöjd med mitt egna rum, det är alldeles underbart, om man jämnför med innan. Jag kan gå ifrån! Visst det har knackats på min dörr 2 gånger och man har sedan gått in.. Det är inte okej! 👊🏻 Men det är bättre än innan. Jag minns inte hur länge jag har legat inlagd men kanske i 2 veckor. Jag har inte kunnat gå ifrån. Vi har liksom våra rum, stora tv-rummet & lilla tv-rummet. Lite korridorer.. endel följer efter. Jag lackade ju, men det är synd att det ska behöva gå så långt så att man ska behöva bli arg. Jag vill ju inte vara arg, men jag blir det ibland. 

Önskan: Min önskan är att jag åker hem imorgon f.m. Sen försöker jag att få sova ensam hemma en natt. Om Någon behöver hjälp med Malcolm så ställer jag givetvis upp, men annars så är önskan att jag ska få en natt där jag sover ensam i lägenheten. Då blir det måndag & då har jag utskrivningssamtal med avdelningsläkaren. Jag vill det här. Jag vill det här så himla mycket! 

Jag fick en omtänksam kommentar om att jag kanske borde ta chansen att faktiskt vila upp mig, på riktigt..det får ta sin tid. Jag förstår denna kommentaren så himla väl. Men hur fan gör man? Jag vill inte vara här. Jag vill vara hemma med mina barn ❤️ Det är svårt att på något vis bara vara, det är svårt att läka här, upplever jag. Ni kanske upplever det på ett annat sätt, och det är för er.  Visst har det hjälpt mig många vändor, och dessa gånger är jag tacksam för. Ibland behöver man komma bort, från allt vad vuxenlivet med ansvar heter. Jag som har en Skötare som jag kan ventilera med, det kan räcka med det. Jag kan ta en promenad till Sveaplan, eller ner till stan. Det kan göra en hel del, men det gäller då att man orkar. "Min" Skötare lyfter mig dit, dom allra flesta gångerna. Hjälpen finns & den bör tas emot, i vissa fall.

Det tar en liten stund innan jag kan sjunga ut. Kanske förstår ni det, kanske inte.

Jag träffar många intressanta människor när jag är inlagd. Snälla, elaka, rara, knäppa, roliga människor här inne. 

Nu rullar ögonen,
godnatt!