4 Days Since Last Cut

Hej!
 
Jag vaknade klockan 05 imorse, kunde somna om till 06. "God morgon Mamma.." hör jag när jag går ut i köket. Lilla Lovis <3 Hon klev upp och bäddade ner sig i soffan, bredvid mig och somnade om :) 
 
Jag var inte nöjd med gårdagens blogginlägg, men det får vara kvar. Det jag inte var nöjd med var att det var både slarvigt och inte komplett. Vi kollade på Melodifestivalen igår kväll och jag uppdaterade frekvent min Facebook. För att det var så mycket som hände hela tiden, Tuva asså haha! <3 Ja men då blev det som så att jag bara kopierade från Facebook, vilket är väldigt trist att göra. Jag vill ha allt ordentligt skrivet. Men men.. Sen var Morbror & N här i lördags <3 Det började jag aldrig på, för att jag blev trött. Jag äter ju både Stilnoct, Propavan & Melatonin..och ibland sover jag faktist på det, ibland inte.
 
Morbror & N kom hit i lördags <3 Jag & Tuva låg nedbäddade i soffan och kollade på serier, Lovis & Malcolm pysslade..när det ringde på dörren :D Jag var fett trött för Malcolm fick vara uppe sent kvällen innan, sen vaknar han 04:30 haha! >_< Men det var ivf hur trevlig som helst, så kul att dom kom och hälsade på <3 Dom hade med sig Malcolms julklappar, han firade ju med sin Pappa, julen som var. Malcolm fick b.la en skitcool radiostyrd typ..bil? Skitcool var den, helt space:ad med feta däck ^^ Malcolm har haft en "vanlig" radiostyrd bil förut, som han oxå har fått av Morbror & N. Men den har han kört sönder. En lycklig Malcolm fick en ny. Den här kunde stegra oxå o_O Jag hoppas att Morbror & N snart kommer & hälsar på igen <3
 
Idag är det söndag, tror jag? Jo :P Malcolm kommer till Mamman <3 Det vankas Mammavecka ^^ Det har blivit hattigt med barnen, och det är något som jag egentligen är helt emot. Jag vill ha strukturerat och rutin, i den mån det går. Men ibland får man göra det bästa av situationen just där & då. Jag har varit inlagd i några veckor, Malcolm längtade, jag längtade + att jag behövde komma "tillbaka", Pappan behövde vila han med förstås. Malcolm ville stanna hos mig igår, såklart. Det beror ju endast på att vi har varit ifrån varandra så länge + att jag är övertygad om att Malcolm blev hur glad som helst så fort dom stängde dörren till mig. Vi får se, idag kanske det är jag som får strida för att få med mig Malcolm :P Men nu är vi inne i rutinerna igen så det blir ordning & reda :) Malcolm ska på kalas idag, vilket kommer att bli så roligt för honom. Då får han oxå träffa sin Faster & sin Farbror, dom är awesome! <3 Även fast att jag inte gillar Pappan som person, så gillar jag hans syskon. Men jag har agerat i affekt med & runt dom med, så tyvärr har jag sabbat dom relationerna för längesen. Dom med, liksom. Alltså grejen var.. En person hade sprungit med skvaller till J. Jag lackade helvete. Jag skrev på Facebook och frågade vem fan fittan var. Ah så självklart; det var ju Farbrorn. Fan! Den jag minst ville att det skulle vara, men den som jag mest förstår att det är, och jag förstår varför. Men jag ville så gärna att Farbrorn pratade med mig först..eller ivf oxå: "Vad är det som har hänt..?" Det blev inte så, självklart inte. Det hade lätt kunnat bli så, om jag bara inte var tvungen att skriva just fitta! Fan! Malcolms Farbror är den snällaste personen som jag vet! <3 Han är snäll, han har humor. han är så rolig! Han är lugn och snäll, stabil.. Men fan! Han är inte min kompis! :( Bleh för det! Bleh för honom men framföratt bleh för mig, som förstörde alltihopa! :( But I Love Him <3
 
Tuva & Lovis kom till Mamman igår! <3 Egentid med mina brudar är bland det bästa jag vet. Vi kollade på Melodifestivalen, sen samsov vi i min säng..somnade till filmen "Det regnar köttbullar". Netflix har öppnat en helt ny era i mitt liv, haha! Tuva är helt galet rolig, så även igår. Jag garvade så att jag fick ont i magen haha! Jag älskar henne! Jag älskar alla mina barn! <3 Tuva & Lovis ska oxå på kalas idag. Lovis är not so much taggad, men hon är mammig. Sen har jag varit inlagd i flera veckor, så vi har varit ifrån varandra alldeles för länge </3 Jag skulle inte säga att min återhämtningstid har varat länge, jag var bara hemma några dagar innan jag hade barnen igen. Tuva är rätt tuff & kaxig, så hon fixar sånt här på ett annat sätt än vad Lovis gör. Lovis är känslig, och det behöver man absolut inte vara för att sånt här ska tära på en. Men Lovis är känslig och att jag har varit borta skapar en otrygghet hos henne, såklart. Det är mitt ansvar att reparera, reparera, reparera och förbereda. Laga, klippa & klistra, få henne att må så bra som jag bara kan. Jag har ett ansvar och jag gör mitt bästa för att undvika att mina barn tar skada av mina skov. Det räcker inte alltid & då får jag göra ännu bättre, det är så. Jag vet inte varför Tuva & Lovis inte kom i fredags, jag låter det bero. Men jag kommer i fortsättningen ha direktkontakt med Tuva & Lovis, alltid & oavsett <3
 
Jag har sjukdomsinsikt. Jag har en ganska så stor insikt i min sjukdomsbild, i mina "val" & mina val, jag inser både mina fel & brister. Jag vet vad allt det här gör mot både mina barn, och mig själv. Det är så viktigt och väldigt bra, att vara medveten. Men det skadar, och när man vaknar och allt kommer ikapp så är det så jävla lätt att falla tillbaka i ett självdestruktivt beteénde igen. Det är som en ond cirkel som bara går runt & runt. Man handlar orätt. Man distanserar, man självskadar och lever självdestruktivt - man vaknar upp - man får dåligt samvete - man distanserar, man självskadar och lever självdestruktivt - man vaknar upp - man får dåligt samvete man distraherar, man självskadar och man lever självdestruktivt. Det är svårt att ta sig ur den här onda cirkeln!
 
Ska jag skriva en rad om att självskada? Jag kan skriva hur mycket som helst om det här, men jag ska bara knycka en liten, liten del utav det. Det finns så otroligt många sätt som jag självskadar på. Men nu skriver jag bara om att "cutta". Jag utgår bara ifrån mig själv just nu: Behöver man självskada, i form av att "cutta", så gör man det någonstans där det inte syns. Så är det bara. Varför? För att man vill inte att någon annan ska se! Det är en hemlighet att man är en "cutter". Så jag har alltid skurit mig i låren, för att ingen ser det. Men! Häromdagen [alkohol & piller var inblandat], mitt uppe i mitt mental breakdown, så skär jag mig i vänsterarmen. Varför i helvete då?! Det är det absolut dummaste en "cutter" kan göra! Visst, det syns inte när jag har långärmat, men det syns när jag drar upp ärmarna vid städ, tvätt med mera. Ärmarna drar man ju upp, utan att öht tänka på det. Så jag har liksom lite smått panik, ångest, måste tänka mig för hela tiden: "Dra in upp ärmen!" Hade jag skött det snyggt som jag alltid annars gör, så hade jag inte haft "det" hängandes över mig hela tiden. Då hade jag gjort min dumma grej, ångesten hade varit borta, sen hade det varit bra så. Men jag antar att med alkohol & piller i blodomloppet inte gör en till den smartaste människan..bevisligen inte. Men nu tar vi nya tag & kämpar på:
 



Låt mig komma tillbaka: på ett hållbart sätt!

Hej!

Blogg.se funkar inte på min dator 😡 Alltså det har inte med blogg.se att göra men sidan synkar inte med skärmen. "Knappar/länkar" hamnar fel & snett & grejer. Det är  irriterande! Men men, det blir så ibland sen helt plötsligt så funkar det bara, utan att man behöver göra någonting. Snurrigt värre! 

Jag fick ju avboka han som skulle komma hit idag, skitkul! *not* Han hade minus på sitt konto och inte fan tänkte jag på det när jag Swishade 266 kr till tågbiljett 🤦🏻‍♀️ Vad jag gör? Jag för över 266 kr till, till hans kompis konto istället. Dom bokar biljetten, och.. någon säger att han inte får komma hit. Denna någon sa även att han ska ringa Psyk på mig. Så man fick väl liksom dubbel-avboka. Vänligen men bestämt tala om att: "Kom inte hit!" Jag var/är inte så jävla glad! 😡 Han som skulle komma tog jätteilla vid sig, blev liksom ledsen, genuint. Jag kände mig som jordens elakaste människa [och fattigaste nu då..] Han skrev "Puss" ❤️ till mig ikväll, sen dess har jag inte hört någonting. Kan det få gå bra nångång när man haffar? Jag hör väl inte av han nåt mer, jag förstår honom. Han skrev hela tiden att han verkligen såg fram emot det här.. 😭💔

Någon hade ringt Psyk, som han sa. Jag tror det ivf, någon är ingen som springer med osanning.. Men konstigt att min Litium-Sköterska aldrig ringde upp mig då? Det har aldrig hänt förut.

* Hit hann jag skriva igår *

Nu är det alltså, hmm. Jag vet inte ens vilken dag det är..torsdag. 

Han kom hit med Malcolm igår 😍 Det var underbart, som magi 🙏🏻 Malcolms pussar alltså! Hans kramar, hans skratt 😂❤️ Det var en av dom bästa 3 timmarna i mitt liv! Malcolm åt mig ur huset 😂 När han åkte sen så tog han med sig chipsen & en apelsin. En annan apelsin la han på bänken med orden: "Jag hämtar den nästa vecka" 😎 Haha! 😂 Vi spelade spel, lekte kurragömma, spelade tv-spel, lekte kull. Hans skratt alltså 👌🏻😂❤️ Ångesten när han åkte.. Jag orkar inte skriva om det utan jag väljer att hålla distans till dom känslorna.

Jag vaknade 03 inatt. Jag borde sova på 2 Propavan + 2 Melatonin + 1 Stilnoct. Jag var bakis igår så kanske hade det med det att göra? Sover oroligt. Måendet är ju inte på topp heller så.

Jag ska ringa min Litium-Sköterska idag. Jag behöver hämta ut medicin. Konstigt att hon inte ringde mig igår 😳 Konstigt att hon inte har ringt tidigare heller, eftersom att jag ska hämta ut medicin hos henne 1 gång i veckan. Tur i oturen att jag hamstrar mediciner; har en hel kasse som jag kan ta av. Alltså jag menar att jag får ihop till mina dagliga doser, så jag går inte omedicinerad. Jag får ihop till mina dagliga doser, säkert månader framöver 😂 Jag tror inte att hon kommer att lägga in mig ✊🏻 

Jag kommer inte ihåg. Men det gör jag ju aldrig, så det spelar väl ingen roll. Men jag kommer inte ihåg hur jag har mått, och hur jag mår. Mina känslor & mitt mående krockar med varandra. Dels så mår jag kasst i grunden just nu, dels så drack jag i förrgår = KAOS! Dels så var jag bakis igår, bleh! Dels så sover jag dåligt. Men oxå: Malcolm var här igår & jag känner overjoy över det ❤️ Sen åkte han.. Det är så svårt att förklara hur jag mår för det är så mycket olika känslor som kommer ifrån olika håll. Jag känner flera känslor samtidigt & ibland så avlöser dom varandra, en efter en. Men allt handlar väl egentligen om att allt kommer ikapp en. 

Han är på mig om att jag ska in till Slutenvården igen. För att jag ska in & bli frisk! Nu! Jag brukar ha rätt bra koll alltså.. Vart jag ligger i mitt mående & vad jag behöver. Det betyder inte per automatik att jag lyssnar, men jag brukar veta. Men nu. Jag kan verkligen inte se hur det skulle hjälpa mig att bli inlåst igen. Jag var inlåst ett par/några veckor för mani = ett måste! Jag var ute 3-4 dagar, sen in igen för att jag var suicid = ett måste! Men nu? Jag känner att på Slutenvården så är det stelt & kallt. Sjukhussängar & vita väggar. Andra icke-friska patienter. Jag kan ha fel, men jag tror inte att det är vad jag behöver just nu. Jag är inte manisk men visst, lite suicid. Men mina suicida tankar skrämmer mig inte, det har dom väl iofs aldrig gjort. Men jag menar att jag inte är rädd för att jag kommer att göra nåt. För mina känslor av att få komma tillbaka till livet är  mycket starkare än demonerna. Jag vet att livet kommer att vinna. Jag ska bli frisk nu! Det fungerar inte så. Visst, jag kan lägga in mig igen.. dom ger mig mediciner så att jag antingen blir kemiskt lobotomerad, eller så känner jag inga känslor alls. Frisk på 2 röda! 👌🏻 Men hur friskt är det, egentligen? Jag vill tillbaka, jag vill tillfriskna, men jag vill göra det hemma. Här hemma har jag tv:n på svagt ljud, jag sitter i soffan med filten & en kopp kaffe. Jag har en varm säng, och jag har mina vänner [ vän] nära, om jag behöver. Jag kan ta en promenad, jag kan gå & handla. Jag kan ta en dusch eller ett bad. Jag hatar Slutenvårdens takduschar! Det är inget tryck i vattnet & förässten så kommer det bara några droppar. Vattnet liksom strilar ner i en tunn stråle, men det är såpass lite tryck & vatten att strålen avbryts, om ni förstår? Tittar man upp så ser man rosten i duschmunstycket. Dom medicinerar mig, dom byter mediciner & har sig. Jag upplever det som att dom gör det hela tiden. Endel mediciner får man bara äta under den tiden som man är inlåst, helt förståeligt. Men vad händer när man kommer ut sen? Jag har ju nya mediciner nu igen, men dom måste herregud få hinna göra verkan! Jag förstår, att allt han kämpar för med mig, handlar om att barnen ska få tillbaka sin Mamma. Jag förstår det! Jag strävar oxå dit! Men jag menar, att den snabbaste vägen tillbaka inte alltid är den hållbara vägen. Och! Mitt mående är befogat! Efter allt som varit nu.. tänk om någon ba’: "Mår du dåligt över allt som varit..?" Och jag ba’: "Nej." Det hade varit jävla konstigt! Det hade skrämt mig, och förmodligen endel utav er oxå. Jag har hittat på skit, det är väl klart som fan att jag mår dåligt! Konstigt hade det varit annars & det är  ni ska kontakta Slutenvården. Låt mig bearbeta. Slutenvården är en tillfälllig lösning vid akuta tillstånd. Jag behöver vara ute, jag behöver få känna av vardagen för att kunna komma tillbaka till..vardagen. 

Hur ska vi kunna läka?

Hej!

Jag har precis tagit en dusch, så himla uppfriskande! Man känner ju sig inte direkt fräsch när man är bakis 😂 Men nu så! 

Malcolms Pappa verkligen pressar mig till inläggning på Slutenvården. Jag vägrar inte, för för honom så får jag inte vägra för då blir jag den som inte fattar att jag behöver vård! 😡 Jag försöker verkligen förklara det här med vård för honom. Kolla här: Malcolm är jätteledsen för att han inte är med mig, han frågar efter mig. Samtidigt orkar snart inte Malcolms Pappa med att se Malcolm ledsen. Jag förstår! ❤️ Jag försöker förklara för Malcolms Pappa att på Slutenvården, det är inte den vården jag behöver. Den vården är inte läkande, den är inte helande. Inte för nån av oss. Jag slår mig själv blodig i mitt försök att förklara, att det som läker Malcolm & mig, det är att jag & Malcolm får vara tillsammans. Att vi får pussas, kramas & leka ihop. Malcolm behöver  inte se genom sina ledsna ögon, för jag är där, han kommer att fråga mig, han kommer att få svar. Och han kommer att överrösas med kärlek! ❤️ Att jag & Malcolm får våran otroligt viktiga tid tillsammans. Det mina vänner, det läker. Det läker både Malcolm och mig 🙏🏻 

Jag skrev till Malcolms Pappa att jag kan köpa med mig mat och komma dit. Då ser ju även Malcolm att jag äter! Det skulle lugna honom, lilla söte! ❤️ Mamma äter. Jag tänkte mig köpa Nuggets som vi doppar i någon god sås. 

Vad tror ni? Ska jag ligga i en sjukhussäng och ruttna? Eller ska jag tillsammans med Malcolm, läka? Vilken metod anser ni vara den mest mänskliga & effektiva?

Jag vet vilken metod som är bäst för oss ❤️

Men Malcolms Pappa har bara Slutenvården i huvudet! Jag bara ska in där och bli frisk nångång! Men då är inte jag & Malcolm tillsammans, så hur ska vi kunna läka? Vi behöver varandra, mer nu än nånsin ❤️ Jag älskar dig Malcolm! 😘❤️

[Malcolms Pappa svarar inte på frågan om jag får köpa med mat och komma över]