Tvångsvårdas

Hej!

Jag satt & bloggade i lugn & ro igår. Då ringer telefonen, det är den Psykiatriska Mottagningen: "Du ska vara på PsykAkuten klockan 15, annars vidtar vi andra åtgärder!" Vad var det för en tråkig ton? 😳 Ja men det var bara att avbryta bloggandet, hoppade in i duschen, sminkade mig. Sen började jag packa..uh! Jag hade knappt om tid. Bestämde mig för att det är värt att få säga "Hej" till hon, tjejen. Jag fick komma försent, jag gör det bara. Vad händish? Hon jobbar inte 🤷🏻‍♀️ Ah så nu kommer jag försent helt i onödan 😂 Men jag var bara 10 minuter sen, var ändå rädd att dom skulle dra igång nånting. Hur som. Jag hade lite flyt för hon i luckan på PsykAkuten, var inte där. Jag stod säkert i 5 minuter innan hon kom tillbaka. Men det var ju soft tycker jag, för nu tror säkert hon att jag har stått där och väntat sen klockan 15, allt är liksom hennes fel 😂

Jag satt i väntrummet i över 3 timmar! 🤦🏻‍♀️ Sen får jag träffa 1 Läkare & 1 Sköterska. Vi pratade & Läkaren lägger in mig på tvångsvård. Hon vill ge mig 20 mg Zyprexa/Olanzapine NU! Jag tänker fan inte ta någon jävla Zyprexa/Olanzapine, jag hatar vad den gör med mig. Jag mår  himla bra nu! 🙌🏻 Vad händer? Hon kastar sig på telefonen & ringer dit en till Läkare, som ska få i mig medicinen. Tar jag inte den här tabletten nu så kommer dom att injicera mig. Jag tar tabletten. Sen blir jag så jävla arg, för jag vill inte ta Zyprexa/Olanzapine. Vill inte! Ja så det slutade med att jag gapa på Läkaren, Sköterskan + 2 i Personalen att jag inte tänker ta någon mera Zyprexa/Olanzapine

Det var då 2 ur Personalen från Avdelningen kom & hämtade mig. Jag hamnade på en annan avdelning, den som är "min" var fullsatt. Men det är hur lugnt som helst här. 

Jag sov inte bra inatt, inte alls. Jag har inte ätit frukost, och inte lunch. Jag är inte hungrig, jag behöver inte maten. Jag har så roligt! 😂 Jag har så roliga tankar att jag brister ut i gapskratt, blandat med fnitter. Folk tittar på mig. Låt dom titta 🤷🏻‍♀️

Jag hade Läkarsamtal för en stund sen. Han förlänger mitt LPT = Lagen om psykiatrisk tvångsvård. Jag hatar det! Det är mer fördelaktigt utan LPT, finns bara fördelar att vara utan tvångsvård. Han vill att jag ikväll ska ta Zyprexa/Olanzapine. Jag vill inte. Han säger att dom injicerar mig om jag inte tar mina tabletter. Han säger att han sätter in mera & starkare sömntabletter, så att jag får sova. Jag behöver inte sömnen. Jag var sovit kasst inatt, och natten till igår sov jag 30 minuter. Jag är inte trött. Vet inte riktigt hur han har tänkt sig med mina sömntabletter, för jag har redan olika sorter där. Min Litium-Sköterska har alltid sagt till mig att dom inte kan göra mera, jag har redan den fulla dos som dom kan sätta in. Vi får se..

Jag får komma upp till "min" avdelning igen så fort det finns en ledig plats. Mig gör det desamma, egentligen. Vill kanske inte dit ändå. Det känns.. Hmm. Alltså dom känner mig  väl. Dom vet vilka knappar dom ska trycka på, om ni förstår? Dom vet hur jag fungerar. Utan & innantill. Nej, jag stannar nog hellre här. 

Jag har gjort av med pengar. Inga stora summor men det beror nog på att jag inte har några stora summor 😜 2.500 kr gjorde jag av med, typ..igår? Vad jag har köpt? Jag har ingen aning. Vet inte. Har inte en susning. Nope. Niet & nej.

Jag har druckit sprit, nej inte nu! 😂 Jag har inte druckit varje dag, inte varje vecka. Det var en barnledig vecka som jag drack 3-4 gånger. Så jag hade en tuff vecka kan man säga. Men kul hade jag säkert! Nej jag har inte druckit såpass att jag inte minns. Jag har dåligt minne som det är. 

Pappa var här. Hur underbar är inte han då? Jag behövde en kort sladd att ladda mobilen med. Eftersom att vi inte får ha sladdar.. men jag har min powerbank med mig, så jag behöver en kort sladd [10 cm] mellan powerbank & min mobil. Då behöver jag aldrig lämna in mobilen på laddning i laddningsrummet, utan jag har min mobil 24/7. Pappa gick hemifrån till Tuna Park, sen från Tuna Park, till Slutenvården.  snällt! ❤️ Men självklart, på den här avdelningen, så får man inte ha powerbanks 😳 Så jag hoppas att jag snart kommer till 22 ändå. Kan inte leva utan min mobil 😂 Hela mitt liv finns i den här mobilen.

Det var helt andra rutiner på den här Avdelningen. Bland annat så var jag tvungen att byta om till sjukhuskläder, samtidigt som en ur personalen var med 🤮 Personalen måste tvätta ens privata kläder, sen får man tillbaka dom. Sen fick jag kissa i en mugg..medans personalen var med. Fan vad svårt det är att kissa när någon står och tittar på! Det var för att kolla om jag hade tagit några droger. Givetvis var jag grön på alla, då jag inte brukar några droger. 

(null)




Överdoserat & Bra-killen

Hej!
 
Nu har det ekat tomt här i bloggen i flera dagar..igen. Vafan är mitt problem?! Jag får ju så svårt att komma ihåg dagarna, jag behöver verkligen uppdatera bloggen minst 1 gång om dagen. Jag älskar ju att skriva, så vafan håller jag på med? Jag älskar som sagt att skriva, älskar att bolla tankar & ideér med er, få se med andra ögon på saker och ting. Att blogga är även mitt sätt att få ventilera, få sortera tankar, och få koppla av. Jag tror att blogga är bra för mig, lite beroende på vad jag bloggar om ;) Jag har ingen direkt koll på vad jag har bloggat om och inte. Så ha förståelse om jag upprepar mig. Hojta gärna till om det finns någonting som ni vill att jag tar upp, om det är någonting ni undrar över, eller vill ha svar på. Ha gärna tålamod med att jag är som jag är; att jag inte minns. Jag kan liksom inte ens gå till affären utan att det blir problem.
 
Så, vart börjar vi? Jag kan börja med att berätta att det har gått jättebra med att ha Malcolm hemma <3 Rutiner är bra för mig, för oss. För min del så styr det upp. Jag kan då inte längre leva efter: Ride N' Die
 
Det var dock en grej som inte alls gick bra. Jo för jag vaknade ju, natten till i..fredags, klockan 04. Det är ett dåligt tecken..om man inte vill bli manisk. Natten mot lördagen så vaknade jag 03, och natten till idag så vaknade jag..03. Ivf.. Natten till lördagen så tänkte jag att jag tar min v.b medicin, så att jag kan somna om. Jag försökte att somna om utan hjälpmedel, men det var lönlöst. Så tills sist så tog jag min v.b. Jag ska ta 3 tabletter, inga konstigheter. Vad händer? Jag börjar snart att må så fruktansvärt dåligt! Fysiskt alltså. Tänkte herregud, vad är det som händer? o_O Jag ska alltså ta 5mg x 3. Jag har tagit 3 men när jag läser på burken: 25mg! o_O Den här medicinen heter Nozinan. Jag har lång erfarenhet av den här medicinen. Man kan använda den på 2 sätt: mot oro & för sömn. Jag har alltid använt den mot oro, då får man den i en lägre dos. Men! Jag fick ett recept på Nozinan sist när dom skrev ut mig från Slutenvården. Återigen så fick jag den utskriven, mot oro. Givetvis borde jag ha läst på burken först! Men nu är det redan försent. Jag ska alltså i alla andra fall, ta 5mg x 3 = 15mg. Men jag har av misstag tagit 25mg x 3 = 75 mg! o_O Inte undra på att jag mådde dåligt. Jag blev bara sämre & sämre. Så jag hör av mig till Någon som får komma och hämta Malcolm. Den var inte rolig.. Dels ur ett egoistiskt perspektiv; jag vill gosa 3-åring. Sen känns det inte så jävla häftigt att behöva be Någon att hämta Malcolm, på sin barnlediga vecka. Någon vet, att han ska vara barnledig och lever säkert därefter. Kanske hade han planer? Han ba: "Ledsen grabbar men jag kan inte följa med, Mamman har klantat sig". Nä men jag vet inte. Där & då hann jag inte tänka i dom banorna, det ända viktiga var att få bort Malcolm från mig. Någon kom och hämtade, givetvis. Jag mådde jävla dåligt, jag mådde jävla dåligt hela dagen, och kvällen. Jag tog en dusch nångång vid 21-22, då kändes det bättre faktiskt.
 
Kommer ni ihåg Bra-killen? Han som jag kärade ner mig i? Nu pratar vi inte någon liten förälskelse med lite fjärilar i magen. Jag menar Bra-killen, han som jag var tok-kär i. Ni kommer inte ihåg? Men om jag säger såhär då; han som jag sabbade allt med för att jag drog till en annan kille. Jag drog till en annan kille, till en som jag aldrig har träffat förut. Nu minns ni! :P På den fronten.. Jag har klarat mig hyffsat den här veckan, jag har kunnat hantera hela situationen, förutom.. Förutom när jag skaffade Badoo igen, eller ah, återaktiverade kontot igen, typ. Jag tog ju bort Badoo när jag började prata med Bra-killen och kända bra vibez. Det var ju där som jag och Bra-killen fick kontakt, på Badoo. Jag tänkte att det kanske är bra för mig att liksom våga ta det där klivet igen. För helt ärligt; Bra-killen har etsat sig fast i min hjärna. Det är ju inte till min fördel det heller. Jag loggade in, vad händer? Jag får sånt jävla känslopåslag. Jag vill inte ha Badoo, bara tanken på att jag ska prata med någon annan, får det att vända sig i magen på mig. Nästa moment? Jag har flera meddelanden i inkorgen på Badoo. Kunde inte läsa skiten. Jag kunde inte läsa skiten för jag vill inte scrolla ner så att jag ser [och faktiskt kan läsa], min och Bra-killens konversation. Döden; jag vill inte se, ifall han är online på Badoo. Jag grät väldigt mycket iom det här. Och visst.. Ah först vill jag bara förstärka att vi alla är olika. Man behöver inte alltid förstå varandra, men någonting man måste förstå, är att det finns flera olika sätt att vara människa på. Det jag försöker komma fram till är att det hade känts mycket bättre för mig [jag vet inte varför], om det var jag som sket i att svara på Bra-killens sista meddelande. Men nu var det ju så att det var han som inte svarade på mitt, vad som blev, sista meddelandet. Inte visste jag att det var där och då, som allt skulle skita sig.. Hur som, det var en jobbig dag/kväll, det här med Badoo. Men annars har min vecka gått hyffsat bra faktiskt, när det kommer till Bra-killen. Tills..fredagen kom. Jag hade min individualterapi11:15-12:15. Dom senaste gångerna, sen jag förlorade Bra-killen, så har jag sagt i DBT-terapin, att jag inte vill prata om Bra-killen. Min Psykolog har ju pratat om Bra-killen, ändå. Jag har känt mig så jävla pressad. Resultatet? Jag har dragit därifrån. Nu i fredags, ville fortfarande inte prata om Bra-killen. Vi pratar om Bra-killen, ändå. Jag drar inte därifrån den här gången. Men vad händer? Psykologen "håller" mig kvar, en kvart längre. Rena mardrömmen, jag grät mig igenom hela terapin. Gud vad jag grät! :( Jag grät mig igenom terapin, jag grät på stan, på bussen & jag panik-grät när jag kom hem. Den här var ju inte så rolig heller:
 
En på stan: -Hej, kan jag hjälpa dig..?
 
Jag: -Jag är bara Bipolär & har Borderline.
 
Vad svarar man, egentligen?
 
Det finns en sak som gör att jag håller huvudet ovanför vattenytan och det är att: Bra-killen kollar mina SnapsSnapChat. Jag har lite grand vänt det till min fördel. Jag menar, jag har inte messat Bra-killen en ända gång, sen vårat sista sms. Jag vill, gud vad jag vill! Men mitt wisemind ber mig låta bli, och jag lyssnar..faktiskt. Men på SnapChat [jag är VÄLDIGT öppen vad gäller allt, där], så känner jag att jag ivf kan få pysa ut lite av alla känslopåslag & känslostormar. Givetvis vet han när mina Snaps är direkt riktade till honom, att det är han som jag pratar med. Han har inte skrivit någonting. Men det gör ingenting; jag vet att han hör mig.
 
Det här stycket är inte exakta citat, men på ett ungefär. "Min vecka har gått bra!" Jag vet inte, men jag fick en tankeställare när en vän skrev: "Din vecka har gått bra, really?" Jag har funderat mycket på det där. Jag vet inte men, kanske är det så att jag bara lever här & nu? Mår jag bra just där & då, då har min vecka varit bra. Och kanske, om jag är ledsen just där & då, då har min vecka har varit dålig. Jag vet faktiskt inte varför jag svarar så som jag gör. Jag kan säga direkt; nej jag stannar inte upp och tänker efter. Jag svarar, där och då. 
 
Som jag tidigare skrev:
 
Fredag: vaknar 04,
Lördag: vaknar 03.
Söndag: vaknar 03.
 
Jag duschade igår kväll, vid 21-22. När jag står i duschen så hör jag bara ett skri utanför badrumsdörren [jag är ensam hemma]. Alltså på riktigt, det här är inte ens kul! Jag hade tvål i hela ansiktet, givetvis. Det är en liten fobi jag har; att tvätta ansiktet. Jag har ingen fobi för att tvätta ansiktet, inte så. Jag har fobi för att blunda & tvätta ansiktet, för att jag känner att jag tappar kontrollen. Jag ser inget, och förässten hör man inte så bra heller i duschen. Men det är just det här med att jag inte har kontroll, som jag är rädd för. Det var en kvinna som skrek, ordentligt, med en jätteljus röst. Fan vad rädd jag blev & var..är lite grand fortfarande. Men "Jag behöver höja Zyprexan igen.." rabblade jag som ett jävla mantra i mitt huvud. Jag vet inte vad det där var, men jag förstår ju att brist på sömn kan få hjärnan att spela en ett spratt.
 
Något roligt som hände inatt? Ja-a. Jag har gått i sömnen. Jag har gjort iordning en smörgås..och jag har skickat mess i sömnen. Jag börjar verkligen få upp skillz när det kommer till det här med att gå i sömnen, tycker ni inte? Här, ta er en rejäl titt:
 
 
Alltså haha! För det första: vadå hittad? Haha! Sen hävdar jag att jag är oskuld! Vad det verkar så är jag t.o.m en "s.k" oskuld. Jag vet inte ens vad jag ska säga om det här *skrattar så att jag får ont i magen*
 
Fredags: före, under & efter DBT-terapin.

Jag hade gjort horhus!

Hej!
 
Först vill jag bara skriva att jag har uppdaterat blogginlägget som jag skrev inatt. Jag har laddat upp 2 filmklipp, som nu finns att se för den som vill.
 
Jag har sovit 3 timmar inatt. Jag har ätit lite grand, eller ah.."ätit". Ena dagen så åt jag 2 skumtomtar, andra dagen så åt jag 1 apelsin. Försöker verkligen att bli vän med näringen igen, tvinga i mig. Finns noll näring i skumtomtar, likabra att skriva det så att inte mina haters börjar hata, om möjligt, ännu mer ;) Vadå? Skumtomtar kan trigga.
 
Jag hade en dålig dag igår. Läget är oförändrat idag, det är samma. Jag har sån ångest, jag är ledsen, men framför allt så är jag arg på mig själv! Det finns en kille som jag tycker jättemycket om, jag vet inte om ni har läst om det, men. Nu är det ju så att jag har kastat honom, men det spelar ingen roll. Jag tycker om honom lika mycket för det. Hur kan man då vara så jävla dum att man åker hem till en kille från SnapChat? Jag vet att det både är ett riskbeteénde och självdestruktivt. Jag vet lite grand om varför det blev så, och det är så frustrerande att inte kunna skriva ut allt eftersom att jag har anhöriga som läser min blogg. Sen tänker jag inte skriva ut sånt som kan skada mig, såna konsekvenser. The butterfly effect.
 
Jag hade jättekul med den här bekanta, det hade jag. Jag fick dansa hela natten, dricka gott & prata om livet. Jag skulle göra om det igen, men inte när det finns en kille i mitt liv som jag tycker om, så himla mycket. Man gör inte så! Hur svårt ska det vara att fatta det? *arg*
 
Vi dansade,
vi drack gott & vi pratade om livet.
Men grejen är ju, 
att allt det där vill jag ju göra med honom,
med han som jag är kär i,
inte med någon annan.
Faktum är att jag gör hellre ingenting med honom,
än någonting med någon annan.
 
Vi vänder på det.
Den här killen som jag tycker om..
Han hade inte ens hunnit avsluta meningen: "Jag åker & träffar en tjej från SnapChat." 
Vad jag hade gjort?
Oouuffh!
Jag svääär!
Jag hade gjort sånt HORHUS med dom asså!
 
 
/Obscene