Jag kom i mina nya kläder; 1-2 storlekar mindre!

Hej!
 
Nu är det den 3:e natten i rad som jag vaknar klockan 02. Det här börjar bli drygt -.- Jag äter:
 
2 Imovane
2 Propavan
2 Melatonin
 
..för sömnen, men ändå kan jag inte få en natts sömn. Weird. Eller så är jag manisk ;) 
 
Igår hade jag en vän över på kaffe; E <3 Det var himla mysigt, som jag har saknat henne! :) Min Litium-Sköterska ringde mig precis när E var hos mig, så det blev inget direkt samtal. Min Litium-Sköterska frågade om jag kunde prata, men jag sa att jag hade besök. Jag hade ju kunnat gå iväg, eller pratat ändå. Jag har liksom inga hemligheter för E. Men nu ville jag inte ha skäll för att jag vägde mig på den Psykiatriska Mottagningen, så då fick det heta att jag var upptagen. 
 
Jag har ju som ni vet beställt kläder ifrån H&M. Jag vågade aldrig prova kläderna, för jag var rädd att dom skulle vara för små. Men när E var här så gav hon mig lite pepp så jag passade på att prova kläderna när hon var här. Utifall man får bryt liksom ;) Kläderna satt perfekt, så jag blev glad. Visst, tjocktröjorna var väl lite långa i ärmarna, men det brukar vara så för mig. Tröjorna sitter bra i övrigt så jag får väl vika upp ärmarna lite grand. Jag beställde 3 tjocktröjor & 4 byxor om jag minns rätt. Varav ett par är ett par svarta hängselbyxor. Jag tycker att det är skitsnyggt :) Jag hade en större storlek på hängselbyxorna, jag vet inte men jag kände bara på mig när jag beställde att jag behövde lite mera svängrum i dom. Dom satt perfekt. Vad händish? Jag får ett ångestpåslag, för dom 3 andra byxorna är ju i en storlek mindre. Så när jag hade på mig mina hängselbyxor i en större storlek så blev jag rädd att jag inte kommer komma i dom andra byxorna som är en storlek mindre. Men det gjorde jag! :) Men; inte ett gram till! Jag gjorde buljong igår. Nu känns det som att jag har gått upp i vikt, så jag vet inte om jag vågar prova dom nya byxorna idag igen? Vad händer om jag inte kommer i dom? Det bästa är nog kanske om jag väntar i några dagar innan jag provar byxorna igen. Eventuellt att jag kanske köper laxeringsmedel för att liksom påskynda processen. Jag känner verkligen hur jag har gått upp i vikt. Det var nog ingen bra idé att göra buljong igår, men huruvida man äter eller inte så måste man få i sig någonting, nångång. Annars däckar man sönder, jag känner mig ofta svimfärdig så det är inte hållbart med totalt stopp. Men ändå så måste jag på't igen, för att inte riskera viktuppgång. Mitt liv alltså -.-
 
Jag ska träffa min ordinarie Litium-Sköterska på måndag, jag tror att det var klockan 11. Jag skrev aldrig upp tiden, utan jag bad henne boka mig i datorn så får jag en sms-påminnelse istället. Jag vet ivf att det är på måndag som jag ska dit, det är tiden som jag är osäker på men jag har för mig att det var klockan 11. Jag ska hämta mina mediciner för en vecka + ha samtal. Det blev inget samtal sist för den Sköterskan som hoppade in för min ordinarie, var sjuk. U är bra men det gör mig ingenting att samtalet uteblev, för det hade inte blivit mycket till samtal ändå. Min ordinarie Litium-Sköterska är det annat med, hon känner mig sedan kanske.. 8 år tillbaka? Jag ska som sagt träffa henne på måndag, så vi får se vad som sägs då. Jag har bara ett mål med det besöket och det är att jag ska få väga mig. Ingen vägning - Inget samtal. Jag har ingen våg hemma för ett ex kastade ut den, och jag har inte köpt någon ny sedan dess. Jag behöver en våg, men jag har inga pengar till någon våg pga fuckat upp min ekonomi lite. "Kanske dags att byta taktik då ;)" *flin*
 
Ska vi skriva något om Han idag då? Jag vet inte. Jag skrev till han igår: "Känns som att min hjärna kommer att sprängas. På riktigt, den kommer att sprängas! Kan inte prata mer med dig för du måste bort från mitt fucking huvud." Han svarar med: "Nej. Ge dig." Jag skriver så till han nästan varje dag, men jag kan ändå inte ta det där klivet. Inte än. 

Kommentera här: